B0102050801ekakanipāto(一品經)

Namo tassa bhagavato arahato sammāsambuddhassa

Khuddakanikāye

Theragāthāpāḷi

Nidānagāthā

Sīhānaṃva nadantānaṃ, dāṭhīnaṃ girigabbhare;

Suṇātha bhāvitattānaṃ, gāthā atthūpanāyikā [attūpanāyikā (sī. ka.)].

Yathānāmā yathāgottā, yathādhammavihārino;

Yathādhimuttā sappaññā, vihariṃsu atanditā.

Tattha tattha vipassitvā, phusitvā accutaṃ padaṃ;

Katantaṃ paccavekkhantā, imamatthamabhāsisuṃ.

  1. Ekakanipāto

  2. Paṭhamavaggo

  3. Subhūtittheragāthā

1.

『『Channā me kuṭikā sukhā nivātā, vassa deva yathāsukhaṃ;

Cittaṃ me susamāhitaṃ vimuttaṃ, ātāpī viharāmi vassa devā』』ti.

Itthaṃ sudaṃ [itthaṃ sumaṃ (ka. aṭṭha.)] āyasmā subhūtitthero gāthaṃ abhāsitthāti.

  1. Mahākoṭṭhikattheragāthā

2.

『『Upasanto uparato, mantabhāṇī anuddhato;

Dhunāti pāpake dhamme, dumapattaṃva māluto』』ti.

Itthaṃ sudaṃ āyasmā mahākoṭṭhiko [mahākoṭṭhito (sī. syā.)] thero gāthaṃ abhāsitthāti.

  1. Kaṅkhārevatattheragāthā

3.

『『Paññaṃ imaṃ passa tathāgatānaṃ, aggi yathā pajjalito nisīthe;

Ālokadā cakkhudadā bhavanti, ye āgatānaṃ vinayanti kaṅkha』』nti.

Itthaṃ sudaṃ āyasmā kaṅkhārevato thero gāthaṃ abhāsitthāti.

  1. Puṇṇattheragāthā

4.

『『Sambhireva samāsetha, paṇḍitehatthadassibhi;

Atthaṃ mahantaṃ gambhīraṃ, duddasaṃ nipuṇaṃ aṇuṃ;

Dhīrā samadhigacchanti, appamattā vicakkhaṇā』』ti.

Itthaṃ sudaṃ āyasmā puṇṇo mantāṇiputto [mantāniputto (syā. ka.)] thero gāthaṃ abhāsitthāti.

  1. Dabbattheragāthā

5.

『『Yo duddamiyo damena danto, dabbo santusito vitiṇṇakaṅkho;

Vijitāvī apetabheravo hi, dabbo so parinibbuto ṭhitatto』』ti.

Itthaṃ sudaṃ āyasmā dabbo thero gāthaṃ abhāsitthāti.

  1. Sītavaniyattheragāthā

6.

『『Yo sītavanaṃ upagā bhikkhu, eko santusito samāhitatto;

Vijitāvī apetalomahaṃso, rakkhaṃ kāyagatāsatiṃ dhitimā』』ti.

Itthaṃ sudaṃ āyasmā sītavaniyo thero gāthaṃ abhāsitthāti.

  1. Bhalliyattheragāthā

7.

『『Yopānudī maccurājassa senaṃ, naḷasetuṃva sudubbalaṃ mahogho;

Vijitāvī apetabheravo hi, danto so parinibbuto ṭhitatto』』ti.

Itthaṃ sudaṃ āyasmā bhalliyo thero gāthaṃ abhāsitthāti.

  1. Vīrattheragāthā

8.

『『Yo duddamiyo damena danto, vīro santusito vitiṇṇakaṅkho;

Vijitāvī apetalomahaṃso, vīro so parinibbuto ṭhitatto』』ti.

Itthaṃ sudaṃ āyasmā vīro thero gāthaṃ abhāsitthāti.

  1. Pilindavacchattheragāthā

9.

『『Svāgataṃ na durāgataṃ [nāpagataṃ (sī. syā.)], nayidaṃ dumantitaṃ mama;

Saṃvibhattesu dhammesu, yaṃ seṭṭhaṃ tadupāgami』』nti.

Itthaṃ sudaṃ āyasmā pilindavaccho [pilindivaccho (sī.)] thero gāthaṃ abhāsitthāti.

  1. Puṇṇamāsattheragāthā

10.

『『Vihari apekkhaṃ idha vā huraṃ vā, yo vedagū samito yatatto;

Sabbesu dhammesu anūpalitto, lokassa jaññā udayabbayañcā』』ti.

Itthaṃ sudaṃ āyasmā puṇṇamāso thero gāthaṃ abhāsitthāti.

Vaggo paṭhamo niṭṭhito.

Tassuddānaṃ –

Subhūti koṭṭhiko thero, kaṅkhārevatasammato;

Mantāṇiputto dabbo ca, sītavaniyo ca bhalliyo;

Vīro pilindavaccho ca, puṇṇamāso tamonudoti.

  1. Dutiyavaggo

  2. Cūḷavacchattheragāthā

我來為您完整翻譯這段巴利文文獻: 禮敬世尊、阿羅漢、正等正覺者 小部 長老偈 序偈 如同獅子在山洞中咆哮, 請聽修行圓滿者們的偈頌,引導我們趣向義理。 依其名號與族姓,依其修習正法之道, 具慧者們精進不懈,隨順其傾向而住。 彼等於各處修習觀照,證得不死之境, 思維所作已辦,說出此等義理。 1. 一偈品 1. 第一品 1. 須菩提長老偈 1. "我的小屋遮蔽良好,無風寧靜,請隨意下雨吧天神; 我的心已善得等持解脫,我精進安住,請隨意下雨吧天神。" 如是具壽須菩提長老說此偈。 2. 摩訶拘絺羅長老偈 2. "寂靜且止息,言語柔和不輕躁; 摒除諸惡法,如風吹落樹葉。" 如是具壽摩訶拘絺羅長老說此偈。 3. 疑惑離婆多長老偈 3. "請看如來之慧,如深夜燃燒的火焰; 他們成為施光明者、施眼目者,為來者除去疑惑。" 如是具壽疑惑離婆多長老說此偈。 4. 富樓那長老偈 4. "應與智者為伴,與明見者交往; 廣大深奧難見微妙之義, 智者們精進不懈明察便能通達。" 如是具壽滿慈子富樓那長老說此偈。 5. 陀婆長老偈 5. "難調御者以調御而調伏,陀婆知足已度疑惑; 既已得勝無所畏懼,陀婆已般涅槃心住立。" 如是具壽陀婆長老說此偈。 6. 寒林長老偈 6. "比丘獨自前往寒林,知足心得等持; 既已得勝無畏懼,守護身念具正念。" 如是具壽寒林長老說此偈。 7. 跋利耶長老偈 7. "如大水沖倒脆弱的蘆葦橋,他擊退了死魔的軍隊; 既已得勝無所畏懼,調御者已般涅槃心住立。" 如是具壽跋利耶長老說此偈。 8. 勇者長老偈 8. "難調御者以調御而調伏,勇者知足已度疑惑; 既已得勝無畏懼,勇者已般涅槃心住立。" 如是具壽勇者長老說此偈。 9. 畢陵陀婆蹉長老偈 9. "善來非惡來,此非我惡思; 于諸分別法中,我得最上者。" 如是具壽畢陵陀婆蹉長老說此偈。 10. 滿月長老偈 10. "無論此世或他世都無執著,通達者已寂靜攝心; 於一切法中無所染著,了知世間的生滅。" 如是具壽滿月長老說此偈。 第一品終 其攝頌: 須菩提與拘絺羅長老,及受敬重的疑惑離婆多; 滿慈子與陀婆,寒林者與跋利耶; 勇者與畢陵陀婆蹉,及破除黑暗的滿月。 2. 第二品 1. 小婆蹉長老偈 [接下來是新的章節開始,但原文到此結束]

11.

『『Pāmojjabahulo bhikkhu, dhamme buddhappavedite;

Adhigacche padaṃ santaṃ, saṅkhārūpasamaṃ sukha』』nti.

… Cūḷavaccho [cūlagavaccho (sī.)] thero….

  1. Mahāvacchattheragāthā

12.

『『Paññābalī sīlavatūpapanno, samāhito jhānarato satīmā;

Yadatthiyaṃ bhojanaṃ bhuñjamāno, kaṅkhetha kālaṃ idha vītarāgo』』ti.

… Mahāvaccho [mahāgavaccho (sī.)] thero….

  1. Vanavacchattheragāthā

13.

『『Nīlabbhavaṇṇā rucirā, sītavārī sucindharā;

Indagopakasañchannā, te selā ramayanti ma』』nti.

… Vanavaccho thero….

  1. Sivakasāmaṇeragāthā

14.

『『Upajjhāyo maṃ avaca, ito gacchāma sīvaka;

Gāme me vasati kāyo, araññaṃ me gato mano;

Semānakopi gacchāmi, natthi saṅgo vijānata』』nti.

… Sivako sāmaṇero….

  1. Kuṇḍadhānattheragāthā

15.

『『Pañca chinde pañca jahe, pañca cuttari bhāvaye;

Pañcasaṅgātigo bhikkhu, oghatiṇṇoti vuccatī』』ti.

… Kuṇḍadhāno thero….

  1. Belaṭṭhasīsattheragāthā

16.

『『Yathāpi bhaddo ājañño, naṅgalāvattanī sikhī;

Gacchati appakasirena, evaṃ rattindivā mama;

Gacchanti appakasirena, sukhe laddhe nirāmise』』ti.

… Belaṭṭhasīso thero….

  1. Dāsakattheragāthā

17.

『『Middhī yadā hoti mahagghaso ca, niddāyitā samparivattasāyī;

Mahāvarāhova nivāpapuṭṭho, punappunaṃ gabbhamupeti mando』』ti.

… Dāsako thero….

  1. Siṅgālapituttheragāthā

18.

『『Ahu buddhassa dāyādo, bhikkhu bhesakaḷāvane;

Kevalaṃ aṭṭhisaññāya, apharī pathaviṃ [paṭhaviṃ (sī. syā.)] imaṃ;

Maññehaṃ kāmarāgaṃ so, khippameva pahissatī』』ti [pahīyabhi (sabbattha pāḷiyaṃ)].

… Siṅgālapitā [sīgālapitā (sī.)] thero….

  1. Kulattheragāthā

19.

[dha. pa. 80, 145 dhammapadepi] 『『Udakaṃ hi nayanti nettikā, usukārā namayanti [damayanti (ka.)] tejanaṃ;

Dāruṃ namayanti tacchakā, attānaṃ damayanti subbatā』』ti.

… Kulo [kuṇḍalo (sī.), kuḷo (syā. ka.)] thero….

  1. Ajitattheragāthā

20.

『『Maraṇe me bhayaṃ natthi, nikanti natthi jīvite;

Sandehaṃ nikkhipissāmi, sampajāno paṭissato』』ti [patissatoti (sī. syā.)];;

… Ajito thero ….

Vaggo dutiyo niṭṭhito.

Tassuddānaṃ –

Cūḷavaccho mahāvaccho, vanavaccho ca sīvako;

Kuṇḍadhāno ca belaṭṭhi, dāsako ca tatopari;

Siṅgālapitiko thero, kulo ca ajito dasāti.

  1. Tatiyavaggo

  2. Nigrodhattheragāthā

21.

『『Nāhaṃ bhayassa bhāyāmi, satthā no amatassa kovido;

Yattha bhayaṃ nāvatiṭṭhati, tena maggena vajanti bhikkhavo』』ti.

… Nigrodho thero….

  1. Cittakattheragāthā

22.

『『Nīlā sugīvā sikhino, morā kārambhiyaṃ [kāraṃviyaṃ (sī.), kāraviyaṃ (syā.)] abhinadanti;

Te sītavātakīḷitā [sītavātakadditakalitā (sī.), sītavātakalitā (syā.)], suttaṃ jhāyaṃ [jhānaṃ (syā.), jhāyiṃ (?)] nibodhentī』』ti.

… Cittako thero….

  1. Gosālattheragāthā

23.

『『Ahaṃ kho veḷugumbasmiṃ, bhutvāna madhupāyasaṃ;

Padakkhiṇaṃ sammasanto, khandhānaṃ udayabbayaṃ;

Sānuṃ paṭigamissāmi, vivekamanubrūhaya』』nti.

… Gosālo thero….

  1. Sugandhattheragāthā

24.

『『Anuvassiko pabbajito, passa dhammasudhammataṃ;

Tisso vijjā anuppattā, kataṃ buddhassa sāsana』』nti.

… Sugandho thero….

  1. Nandiyattheragāthā

11. "比丘充滿喜悅,于佛所說之法; 證得寂靜之境,諸行止息安樂。" 如是小婆蹉長老說此偈。 12. "具足慧力與戒德,心定樂於禪修具正念; 受用所需之食,無慾者於此等待其時。" 如是大婆蹉長老說此偈。 13. "青黑色美麗,清涼水流純凈, 為天牛蟲所覆,這些山巖令我歡喜。" 如是林婆蹉長老說此偈。 14. "我的師父對我說,西瓦卡我們從這裡出發; 我的身體住在村中,我的心已到林野; 即使躺著我也要去,知者無所繫縛。" 如是西瓦卡沙彌說此偈。 15. "斷除五種,捨棄五種,更修習五種; 超越五著的比丘,稱為度過暴流。" 如是軍荼陀那長老說此偈。 16. "如良種駿馬,轉犁頭高揚; 輕鬆地行走,如是我的晝夜; 輕鬆地流逝,得無慾之樂。" 如是貝拉塔西沙長老說此偈。 17. "昏沉且貪食,常睡翻身臥; 如養飼的大豬,愚者再再入胎。" 如是陀沙迦長老說此偈。 18. "有位佛陀繼承者,比丘住貝沙卡拉瓦那(林); 僅以骨想,遍滿此大地; 我想他很快就會,斷除對欲的貪著。" 如是狐貍父長老說此偈。 19. "灌溉者引水,箭匠矯直箭; 木匠彎曲木材,善行者調伏自己。" 如是古拉長老說此偈。 20. "死亡於我無畏懼,生命於我無貪戀; 我將捨棄此身軀,正知具念而行。" 如是阿耆多長老說此偈。 第二品終 其攝頌: 小婆蹉與大婆蹉,林婆蹉與西瓦卡; 軍荼陀那與貝拉塔,及其上的陀沙迦; 狐貍父長老,古拉與阿耆多為第十。 3. 第三品 1. 尼拘律長老偈 21. "我不畏懼恐懼,我們的導師精通不死; 比丘們行於那條,恐懼不能立足的道路。" 如是尼拘律長老說此偈。 22. "藍色美頸的孔雀,在卡蘭毗耶園中鳴叫; 它們為涼風所動,喚醒入禪定的人。" 如是質多迦長老說此偈。 23. "我在竹叢中,享用蜜乳粥; 正確思維觀察,諸蘊的生與滅; 我將返回山坡,增長遠離。" 如是瞿舍羅長老說此偈。 24. "出家已滿一年,看法之善美; 三明已證得,佛陀教法已成就。" 如是須甘陀長老說此偈。 [接下來是難提耶長老偈的開始,但原文到此結束]

25.

『『Obhāsajātaṃ phalagaṃ, cittaṃ yassa abhiṇhaso;

Tādisaṃ bhikkhumāsajja, kaṇha dukkhaṃ nigacchasī』』ti.

… Nandiyo thero….

  1. Abhayattheragāthā

26.

『『Sutvā subhāsitaṃ vācaṃ, buddhassādiccabandhuno;

Paccabyadhiṃ hi nipuṇaṃ, vālaggaṃ usunā yathā』』ti.

… Abhayo thero….

  1. Lomasakaṅgiyattheragāthā

27.

『『Dabbaṃ kusaṃ poṭakilaṃ, usīraṃ muñjapabbajaṃ;

Urasā panudissāmi, vivekamanubrūhaya』』nti.

… Lomasakaṅgiyo thero….

  1. Jambugāmikaputtattheragāthā

28.

『『Kacci no vatthapasuto, kacci no bhūsanārato;

Kacci sīlamayaṃ gandhaṃ, kiṃ tvaṃ vāyasi [kacci sīlamayaṃ gandhaṃ, tvaṃ vāsi (syā.)] netarā pajā』』ti.

… Jambugāmikaputto thero….

  1. Hāritattheragāthā

29.

『『Samunnamayamattānaṃ, usukārova tejanaṃ;

Cittaṃ ujuṃ karitvāna, avijjaṃ bhinda hāritā』』ti.

… Hārito thero….

  1. Uttiyattheragāthā

30.

『『Ābādhe me samuppanne, sati me udapajjatha;

Ābādho me samuppanno, kālo me nappamajjitu』』nti.

… Uttiyo thero….

Vaggo tatiyo niṭṭhito.

Tassuddānaṃ –

Nigrodho cittako thero, gosālathero sugandho;

Nandiyo abhayo thero, thero lomasakaṅgiyo;

Jambugāmikaputto ca, hārito uttiyo isīti.

  1. Catutthavaggo

  2. Gahvaratīriyattheragāthā

31.

『『Phuṭṭho ḍaṃsehi makasehi, araññasmiṃ brahāvane;

Nāgo saṃgāmasīseva, sato tatrādhivāsaye』』ti.

… Gahvaratīriyo thero….

  1. Suppiyattheragāthā

32.

『『Ajaraṃ jīramānena, tappamānena nibbutiṃ;

Nimiyaṃ [nimmissaṃ (sī.), nirāmisaṃ (syā.), nimineyyaṃ (?)] paramaṃ santiṃ, yogakkhemaṃ anuttara』』nti.

… Suppiyo thero….

  1. Sopākattheragāthā

33.

『『Yathāpi ekaputtasmiṃ, piyasmiṃ kusalī siyā;

Evaṃ sabbesu pāṇesu, sabbattha kusalo siyā』』ti.

… Sopāko thero….

  1. Posiyattheragāthā

34.

『『Anāsannavarā etā, niccameva vijānatā;

Gāmā araññamāgamma, tato gehaṃ upāvisi [upāvisiṃ (sī.)];

Tato uṭṭhāya pakkāmi, anāmantetvā [anāmantiya (sī.)] posiyo』』ti.

… Posiyo thero….

  1. Sāmaññakānittheragāthā

35.

『『Sukhaṃ sukhattho labhate tadācaraṃ, kittiñca pappoti yasassa vaḍḍhati;

Yo ariyamaṭṭhaṅgikamañjasaṃ ujuṃ, bhāveti maggaṃ amatassa pattiyā』』ti.

… Sāmaññakānitthero….

  1. Kumāputtattheragāthā

36.

『『Sādhu sutaṃ sādhu caritakaṃ, sādhu sadā aniketavihāro;

Atthapucchanaṃ padakkhiṇakammaṃ, etaṃ sāmaññamakiñcanassā』』ti.

… Kumāputto thero….

  1. Kumāputtasahāyakattheragāthā

37.

『『Nānājanapadaṃ yanti, vicarantā asaññatā;

Samādhiñca virādhenti, kiṃsu raṭṭhacariyā karissati;

Tasmā vineyya sārambhaṃ, jhāyeyya apurakkhato』』ti.

… Kumāputtattherassa sahāyako thero….

  1. Gavampatittheragāthā

38.

『『Yo iddhiyā sarabhuṃ aṭṭhapesi, so gavampati asito anejo;

Taṃ sabbasaṅgātigataṃ mahāmuniṃ, devā namassanti bhavassa pāragu』』nti.

… Gavampatitthero….

  1. Tissattheragāthā

39.

[saṃ. ni. 1.21, 97]『『Sattiyā viya omaṭṭho, ḍayhamānova [ḍayhamāneva (sabbattha)] matthake;

Kāmarāgappahānāya, sato bhikkhu paribbaje』』ti.

… Tisso thero….

  1. Vaḍḍhamānattheragāthā

25. "心中常生光明,果實豐盛成熟; 魔羅若觸如此比丘,必將遭遇痛苦。" 如是難提耶長老說此偈。 26. "聽聞太陽親族,佛陀所說善語; 我以銳利智慧,如箭穿透發端。" 如是無畏長老說此偈。 27. "達巴草、古沙草、波塔基拉草,烏西拉草、文阇草; 我將以胸膛推開它們,增長遠離。" 如是羅摩薩康奇耶長老說此偈。 28. "你不貪著衣服,不樂於裝飾嗎? 你散發戒德之香,而非世俗之香?" 如是瞻波村子之子長老說此偈。 29. "提升自己如箭匠,矯直箭桿; 使心端直,破除無明,哈利陀!" 如是哈利陀長老說此偈。 30. "病痛生起時,正念隨即現起; 病痛已生起,不應放逸時。" 如是郁低耶長老說此偈。 第三品終 其攝頌: 尼拘律與質多迦長老,瞿舍羅長老與須甘陀; 難提耶與無畏長老,及羅摩薩康奇耶長老; 瞻波村子之子,哈利陀與仙人郁低耶。 4. 第四品 31. "為虻蚊所咬,于深林曠野; 如象陣首者,正念安忍住。" 如是伽瓦拉底利耶長老說此偈。 32. "以衰老之身,追求不老境; 熱惱中尋求,無上寂滅樂。" 如是蘇毗耶長老說此偈。 33. "如對獨生子,慈愛善待之; 對一切眾生,普遍皆善待。" 如是蘇巴迦長老說此偈。 34. "這些不親近者,智者常知之; 從村到林野,然後入屋中; 之後起身離去,波西耶不告而別。" 如是波西耶長老說此偈。 35. "求樂得安樂,如是而行者,獲得名聲增長榮耀; 誰修習八正道,端直無曲通往不死。" 如是沙門尼迦尼長老說此偈。 36. "善哉聞法,善哉行道,善哉常住無家; 詢問義理,恭敬修行,此為無所有者之沙門行。" 如是童子之子長老說此偈。 37. "遊歷各國土,放逸不自制; 破壞三摩地,遊方有何益? 是故除暴躁,無依而禪修。" 如是童子之子道友長老說此偈。 38. "以神通令薩拉布河停止,彼牛主無依無動搖; 諸天禮敬彼大牟尼,超越一切執著度生死。" 如是牛主長老說此偈。 39. "如被刺所刺,如頭上燃火; 比丘應具念,遊行斷欲貪。" 如是帝須長老說此偈。 [接下來是瓦荼摩那長老偈的開始,但原文到此結束]

40.

『『Sattiyā viya omaṭṭho, ḍayhamānova matthake;

Bhavarāgappahānāya, sato bhikkhu paribbaje』』ti.

… Vaḍḍhamāno thero….

Vaggo catuttho niṭṭhito.

Tassuddānaṃ –

Gahvaratīriyo suppiyo, sopāko ceva posiyo;

Sāmaññakāni kumāputto, kumāputtasahāyako;

Gavampati tissatthero, vaḍḍhamāno mahāyasoti.

  1. Pañcamavaggo

  2. Sirivaḍḍhattheragāthā

41.

『『Vivaramanupatanti vijjutā, vebhārassa ca paṇḍavassa ca;

Nagavivaragato ca jhāyati, putto appaṭimassa tādino』』ti.

… Sirivaḍḍho thero….

  1. Khadiravaniyattheragāthā

42.

『『Cāle upacāle sīsūpacāle ( ) [(cālā upacālā, sīsūpacālā) (ka.)] patissatā [paṭissatikā (syā. ka.)] nu kho viharatha;

Āgato vo vālaṃ viya vedhī』』ti.

… Khadiravaniyo thero….

  1. Sumaṅgalattheragāthā

43.

『『Sumuttiko sumuttiko sāhu, sumuttikomhi tīhi khujjakehi;

Asitāsu mayā naṅgalāsu, mayā khuddakuddālāsu mayā.

Yadipi idhameva idhameva, atha vāpi alameva alameva;

Jhāya sumaṅgala jhāya sumaṅgala, appamatto vihara sumaṅgalā』』ti.

… Sumaṅgalo thero….

  1. Sānuttheragāthā

44.

[saṃ. ni. 1.239] 『『Mataṃ vā amma rodanti, yo vā jīvaṃ na dissati;

Jīvantaṃ maṃ amma passantī, kasmā maṃ amma rodasī』』ti.

… Sānutthero….

  1. Ramaṇīyavihārittheragāthā

45.

『『Yathāpi bhaddo ājañño, khalitvā patitiṭṭhati;

Evaṃ dassanasampannaṃ, sammāsambuddhasāvaka』』nti.

… Ramaṇīyavihāritthero….

  1. Samiddhittheragāthā

46.

『『Saddhāyāhaṃ pabbajito, agārasmānagāriyaṃ;

Sati paññā ca me vuḍḍhā, cittañca susamāhitaṃ;

Kāmaṃ karassu rūpāni, neva maṃ byādhayissasī』』ti [bādhayissasīti (sī.), byāthayissasīti (?)].

… Samiddhitthero….

  1. Ujjayattheragāthā

47.

『『Namo te buddha vīratthu, vippamuttosi sabbadhi;

Tuyhāpadāne viharaṃ, viharāmi anāsavo』』ti.

… Ujjayo thero….

  1. Sañjayattheragāthā

48.

『『Yato ahaṃ pabbajito, agārasmānagāriyaṃ;

Nābhijānāmi saṅkappaṃ, anariyaṃ dosasaṃhita』』nti.

… Sañjayo thero….

  1. Rāmaṇeyyakattheragāthā

49.

『『Cihacihābhinadite [vihavihābhinadite (sī. syā.)], sippikābhirutehi ca;

Na me taṃ phandati cittaṃ, ekattanirataṃ hi me』』ti.

… Rāmaṇeyyako thero….

  1. Vimalattheragāthā

50.

『『Dharaṇī ca siñcati vāti, māluto vijjutā carati nabhe;

Upasamanti vitakkā, cittaṃ susamāhitaṃ mamā』』ti.

… Vimalo thero….

Vaggo pañcamo niṭṭhito.

Tassuddānaṃ –

Sirīvaḍḍho revato thero, sumaṅgalo sānusavhayo ;

Ramaṇīyavihārī ca, samiddhiujjayasañjayā;

Rāmaṇeyyo ca so thero, vimalo ca raṇañjahoti.

  1. Chaṭṭhavaggo

  2. Godhikattheragāthā

51.

『『Vassati devo yathā sugītaṃ, channā me kuṭikā sukhā nivātā;

Cittaṃ susamāhitañca mayhaṃ, atha ce patthayasi pavassa devā』』ti.

… Godhiko thero….

  1. Subāhuttheragāthā

52.

『『Vassati devo yathā sugītaṃ, channā me kuṭikā sukhā nivātā;

Cittaṃ susamāhitañca kāye, atha ce patthayasi pavassa devā』』ti.

… Subāhutthero….

  1. Valliyattheragāthā

53.

『『Vassati devo yathā sugītaṃ, channā me kuṭikā sukhā nivātā;

Tassaṃ viharāmi appamatto, atha ce patthayasi pavassa devā』』ti.

… Valliyo thero….

  1. Uttiyattheragāthā

40. "如被刺所刺,如頭上燃火; 比丘應具念,斷除有貪而行。" 如是瓦荼摩那長老說此偈。 第四品終 其攝頌: 伽瓦拉底利耶與蘇毗耶,蘇巴迦及波西耶; 沙門尼迦尼與童子之子,及童子之子道友; 牛主與帝須長老,大名聲的瓦荼摩那。 5. 第五品 41. "閃電穿過裂縫,毗訶羅與般荼婆山間; 在山洞中禪修,無與倫比者之子。" 如是希利瓦荼長老說此偈。 42. "遮羅、優波遮羅、希蘇波遮羅,你們是否保持正念而住? 如箭射手來到你們這裡。" 如是佉地羅林長老說此偈。 43. "解脫真解脫,善哉,我已從三種駝背解脫; 從彎曲的犁,從小鋤頭,從我解脫。 縱使在這裡在這裡,或者夠了夠了; 禪修吧善吉祥,禪修吧善吉祥,善吉祥不要放逸而住。" 如是善吉祥長老說此偈。 44. "母親啊,人們哭泣死者,或哭泣生者不見; 母親啊,我還活著你能看見,為何哭泣我呢?" 如是沙努長老說此偈。 45. "如良種駿馬,跌倒后能重新站立; 如是具足正見,正等覺者的弟子。" 如是樂住長老說此偈。 46. "以信心我出家,從在家到無家; 我的念慧增長,心得善巧等持; 隨意變現諸色,你不能擾亂我。" 如是三彌地長老說此偈。 47. "禮敬你佛陀勇者,你已從一切解脫; 我住於你的教法,無漏而住。" 如是郁阇耶長老說此偈。 48. "自從我出家以來,從在家到無家; 我不憶起任何,非聖與瞋相應之思。" 如是散阇耶長老說此偈。 49. "雖有鳥兒啾啾叫,貝殼蟲發出聲響; 我心不為所動,因我樂於獨處。" 如是樂意長老說此偈。 50. "大地降雨風吹,閃電劃過空中; 我的尋思平息,心得善巧等持。" 如是無垢長老說此偈。 第五品終 其攝頌: 希利瓦荼與離婆多長老,善吉祥與沙努之稱; 樂住者,三彌地、郁阇耶、散阇耶; 樂意長老,及離塵垢者。 6. 第六品 51. "天降甘雨如美歌,我的小屋遮蔽無風適意; 我的心善得等持,天神若愿請降雨吧。" 如是瞿提迦長老說此偈。 52. "天降甘雨如美歌,我的小屋遮蔽無風適意; 我的心善得等持于身,天神若愿請降雨吧。" 如是蘇巴胡長老說此偈。 53. "天降甘雨如美歌,我的小屋遮蔽無風適意; 我不放逸而住其中,天神若愿請降雨吧。" 如是瓦利耶長老說此偈。 [接下來是郁低耶長老偈的開始,但原文到此結束]

54.

『『Vassati devo yathā sugītaṃ, channā me kuṭikā sukhā nivātā;

Tassaṃ viharāmi adutiyo, atha ce patthayasi pavassa devā』』ti.

… Uttiyo thero….

  1. Añjanavaniyattheragāthā

55.

『『Āsandiṃ kuṭikaṃ katvā, ogayha añjanaṃ vanaṃ;

Tisso vijjā anuppattā, kataṃ buddhassa sāsana』』nti.

… Añjanavaniyo thero….

  1. Kuṭivihārittheragāthā

56.

『『Ko kuṭikāyaṃ bhikkhu kuṭikāyaṃ, vītarāgo susamāhitacitto;

Evaṃ jānāhi āvuso, amoghā te kuṭikā katā』』ti.

… Kuṭivihāritthero….

  1. Dutiyakuṭivihārittheragāthā

57.

『『Ayamāhu purāṇiyā kuṭi, aññaṃ patthayase navaṃ kuṭiṃ;

Āsaṃ kuṭiyā virājaya, dukkhā bhikkhu puna navā kuṭī』』ti.

… Dutiyakuṭivihāritthero….

  1. Ramaṇīyakuṭikattheragāthā

58.

『『Ramaṇīyā me kuṭikā, saddhādeyyā manoramā;

Na me attho kumārīhi, yesaṃ attho tahiṃ gacchatha nāriyo』』ti.

… Ramaṇīyakuṭiko thero….

  1. Kosalavihārittheragāthā

59.

『『Saddhāyāhaṃ pabbajito, araññe me kuṭikā katā;

Appamatto ca ātāpī, sampajāno patissato』』ti [paṭissatoti (ka.)].

… Kosalavihāritthero….

  1. Sīvalittheragāthā

60.

『『Te me ijjhiṃsu saṅkappā, yadattho pāvisiṃ kuṭiṃ;

Vijjāvimuttiṃ paccesaṃ, mānānusayamujjaha』』nti.

… Sīvalitthero….

Vaggo chaṭṭho niṭṭhito.

Tassuddānaṃ –

Godhiko ca subāhu ca, valliyo uttiyo isi;

Añjanavaniyo thero, duve kuṭivihārino;

Ramaṇīyakuṭiko ca, kosalavhayasīvalīti.

  1. Sattamavaggo

  2. Vappattheragāthā

61.

『『Passati passo passantaṃ, apassantañca passati;

Apassanto apassantaṃ, passantañca na passatī』』ti.

… Vappo thero….

  1. Vajjiputtattheragāthā

62.

『『Ekakā mayaṃ araññe viharāma, apaviddhaṃva vanasmiṃ dārukaṃ;

Tassa me bahukā pihayanti, nerayikā viya saggagāmina』』nti.

… Vajjiputto thero….

  1. Pakkhattheragāthā

63.

『『Cutā patanti patitā, giddhā ca punarāgatā;

Kataṃ kiccaṃ rataṃ rammaṃ, sukhenanvāgataṃ sukha』』nti.

… Pakkho thero….

  1. Vimalakoṇḍaññattheragāthā

64.

『『Dumavhayāya uppanno, jāto paṇḍaraketunā;

Ketuhā ketunāyeva, mahāketuṃ padhaṃsayī』』ti.

… Vimalakoṇḍañño thero….

  1. Ukkhepakatavacchattheragāthā

65.

『『Ukkhepakatavacchassa, saṅkalitaṃ bahūhi vassehi;

Taṃ bhāsati gahaṭṭhānaṃ, sunisinno uḷārapāmojjo』』ti.

… Ukkhepakatavaccho thero….

  1. Meghiyattheragāthā

66.

『『Anusāsi mahāvīro, sabbadhammāna pāragū;

Tassāhaṃ dhammaṃ sutvāna, vihāsiṃ santike sato;

Tisso vijjā anuppattā, kataṃ buddhassa sāsana』』nti.

… Meghiyo thero….

  1. Ekadhammasavanīyattheragāthā

67.

『『Kilesā jhāpitā mayhaṃ, bhavā sabbe samūhatā;

Vikkhīṇo jātisaṃsāro, natthi dāni punabbhavo』』ti.

… Ekadhammasavanīyo thero….

  1. Ekudāniyattheragāthā

68.

[udā. 37; pāci. 153] 『『Adhicetaso appamajjato, munino monapathesu sikkhato;

Sokā na bhavanti tādino, upasantassa sadā satīmato』』ti.

… Ekudāniyo thero….

  1. Channattheragāthā

69.

『『Sutvāna dhammaṃ mahato mahārasaṃ, sabbaññutaññāṇavarena desitaṃ;

Maggaṃ papajjiṃ [papajjaṃ (ka.)] amatassa pattiyā, so yogakkhemassa pathassa kovido』』ti.

… Channo thero….

  1. Puṇṇattheragāthā

54. "天降甘雨如美歌,我的小屋遮蔽無風適意; 我獨自居住其中,天神若愿請降雨吧。" 如是郁低耶長老說此偈。 55. "將床座作為小屋,進入安阇那林; 三明已證得,佛陀教法已成就。" 如是安阇那林長老說此偈。 56. "誰在小屋中比丘在小屋中,離欲心善定; 朋友你要如是了知,你的小屋建造不空。" 如是住小屋長老說此偈。 57. "這就是舊時的小屋,你又渴望新的小屋; 要放棄對小屋的渴望,比丘啊新的小屋是苦。" 如是第二住小屋長老說此偈。 58. "我的小屋令人愉悅,由信心所施悅意; 我不需要少女,需要她們的人請去找女人。" 如是悅意小屋長老說此偈。 59. "以信心我出家,在林中建小屋; 不放逸且精進,正知具正念。" 如是拘薩羅住者長老說此偈。 60. "我的那些意願已成就,為此目的我入小屋; 尋求明與解脫,斷除慢隨眠。" 如是私婆利長老說此偈。 第六品終 其攝頌: 瞿提迦與蘇巴胡,瓦利耶與仙人郁低耶; 安阇那林長老,兩位住小屋者; 悅意小屋者,拘薩羅稱號與私婆利。 7. 第七品 61. "有眼者見正在見者,也見不見者; 不見者不見不見者,也不見見者。" 如是瓦巴長老說此偈。 62. "我們獨自住在林中,如被丟棄在林中的木頭; 許多人羨慕我這樣,如地獄眾生羨慕生天者。" 如是跋耆子長老說此偈。 63. "死者墮落已墮落,貪者又再來; 所作已辦樂其樂,安樂后得安樂。" 如是帕卡長老說此偈。 64. "生於樹名之家,由幡旗者所生; 以幡破除幡,破除大幡旗。" 如是清凈軍荼如長老說此偈。 65. "烏卡帕卡瓦查,經多年所累積; 善坐充滿喜悅,對在家眾宣說。" 如是烏卡帕卡瓦查長老說此偈。 66. "大雄已度一切法,為我作教導; 我聞其法已,正念住其近; 三明已證得,佛陀教法已成就。" 如是彌祇耶長老說此偈。 67. "我的煩惱已燒盡,一切有已根除; 生死輪迴已斷,不再有後有。" 如是一法聞長老說此偈。 68. "增上心不放逸,牟尼修學寂默道; 如是者無諸憂,常具念寂靜。" 如是一說長老說此偈。 69. "聞法大味甘露,由具一切智者所說; 我入道求不死,善知趣安穩道。" 如是闡那長老說此偈。 [接下來是富樓那長老偈的開始,但原文到此結束]

70.

『『Sīlameva idha aggaṃ, paññavā pana uttamo;

Manussesu ca devesu, sīlapaññāṇato jaya』』nti.

… Puṇṇo thero….

Vaggo sattamo niṭṭhito.

Tassuddānaṃ –

Vappo ca vajjiputto ca, pakkho vimalakoṇḍañño;

Ukkhepakatavaccho ca, meghiyo ekadhammiko;

Ekudāniyachannā ca, puṇṇatthero mahabbaloti.

  1. Aṭṭhamavaggo

  2. Vacchapālattheragāthā

71.

『『Susukhumanipuṇatthadassinā, matikusalena nivātavuttinā;

Saṃsevitavuddhasīlinā [saṃsevitabuddhasīlinā (ka.)], nibbānaṃ na hi tena dullabha』』nti.

… Vacchapālo thero….

  1. Ātumattheragāthā

72.

『『Yathā kaḷīro susu vaḍḍhitaggo, dunnikkhamo hoti pasākhajāto;

Evaṃ ahaṃ bhariyāyānitāya, anumaññaṃ maṃ pabbajitomhi dānī』』ti.

… Ātumo thero….

  1. Māṇavattheragāthā

73.

『『Jiṇṇañca disvā dukhitañca byādhitaṃ, matañca disvā gatamāyusaṅkhayaṃ;

Tato ahaṃ nikkhamitūna pabbajiṃ, pahāya kāmāni manoramānī』』ti.

… Māṇavo thero….

  1. Suyāmanattheragāthā

74.

『『Kāmacchando ca byāpādo, thinamiddhañca [thīnamiddhañca (sī. syā.)] bhikkhuno;

Uddhaccaṃ vicikicchā ca, sabbasova na vijjatī』』ti.

… Suyāmano thero….

  1. Susāradattheragāthā

75.

『『Sādhu suvihitāna dassanaṃ, kaṅkhā chijjati buddhi vaḍḍhati;

Bālampi karonti paṇḍitaṃ, tasmā sādhu sataṃ samāgamo』』ti.

… Susārado thero….

  1. Piyañjahattheragāthā

76.

『『Uppatantesu nipate, nipatantesu uppate;

Vase avasamānesu, ramamānesu no rame』』ti.

… Piyañjaho thero….

  1. Hatthārohaputtattheragāthā

77.

『『Idaṃ pure cittamacāri cārikaṃ, yenicchakaṃ yatthakāmaṃ yathāsukhaṃ;

Tadajjahaṃ niggahessāmi yoniso, hatthippabhinnaṃ viya aṅkusaggaho』』ti.

… Hatthārohaputto thero….

  1. Meṇḍasirattheragāthā

78.

『『Anekajātisaṃsāraṃ , sandhāvissaṃ anibbisaṃ;

Tassa me dukkhajātassa, dukkhakkhandho aparaddho』』ti.

… Meṇḍasiro thero….

  1. Rakkhitattheragāthā

79.

『『Sabbo rāgo pahīno me, sabbo doso samūhato;

Sabbo me vigato moho, sītibhūtosmi nibbuto』』ti.

… Rakkhito thero….

  1. Uggattheragāthā

80.

『『Yaṃ mayā pakataṃ kammaṃ, appaṃ vā yadi vā bahuṃ;

Sabbametaṃ parikkhīṇaṃ, natthi dāni punabbhavo』』ti.

… Uggo thero….

Vaggo aṭṭhamo niṭṭhito.

Tassuddānaṃ –

Vacchapālo ca yo thero, ātumo māṇavo isi;

Suyāmano susārado, thero yo ca piyañjaho;

Ārohaputto meṇḍasiro, rakkhito uggasavhayoti.

  1. Navamavaggo

  2. Samitiguttattheragāthā

81.

『『Yaṃ mayā pakataṃ pāpaṃ, pubbe aññāsu jātisu;

Idheva taṃ vedanīyaṃ, vatthu aññaṃ na vijjatī』』ti.

… Samitigutto thero….

  1. Kassapattheragāthā

82.

『『Yena yena subhikkhāni, sivāni abhayāni ca;

Tena puttaka gacchassu, mā sokāpahato bhavā』』ti.

… Kassapo thero….

  1. Sīhattheragāthā

83.

『『Sīhappamatto vihara, rattindivamatandito;

Bhāvehi kusalaṃ dhammaṃ, jaha sīghaṃ samussaya』』nti.

… Sīho thero….

  1. Nītattheragāthā

84.

『『Sabbarattiṃ supitvāna, divā saṅgaṇike rato;

Kudāssu nāma dummedho, dukkhassantaṃ karissatī』』ti.

… Nīto thero….

  1. Sunāgattheragāthā

85.

『『Cittanimittassa kovido, pavivekarasaṃ vijāniya;

Jhāyaṃ nipako patissato, adhigaccheyya sukhaṃ nirāmisa』』nti.

… Sunāgo thero….

  1. Nāgitattheragāthā

70. "此處戒為最上,智慧者為至尊; 於人天之中,以戒慧而得勝。" 如是富樓那長老說此偈。 第七品終 其攝頌: 瓦巴與跋耆子,帕卡與清凈軍荼如; 及烏卡帕卡瓦查,彌祇耶與一法者; 一說與闡那,及大力富樓那長老。 8. 第八品 71. "能見極微細義理,善巧于智而性謙和; 親近具增上戒行,證得涅槃于彼不難。" 如是瓦查巴羅長老說此偈。 72. "如同竹筍茁壯生長,難以拔除枝葉叢生; 如是我受妻子牽絆,今已得允許我出家。" 如是阿圖馬長老說此偈。 73. "見到衰老與憂苦病患,見到死亡壽命已盡; 因此我離家而出家,捨棄悅意的諸欲。" 如是摩那瓦長老說此偈。 74. "比丘的欲貪與瞋恚,惛沉睡眠及掉舉, 疑惑這一切,全都不復存在。" 如是蘇雅曼長老說此偈。 75. "善哉見善修習者,斷疑增長智慧; 能使愚人成智者,故善哉與善人相會。" 如是蘇沙拉達長老說此偈。 76. "當他們起飛時我降落,當他們降落時我起飛; 當他們住著時我離開,當他們歡樂時我不樂。" 如是離愛長老說此偈。 77. "從前此心任意遊蕩,隨欲所往隨意自在; 今日我當善加調伏,如馴象師持鉤御象。" 如是調象師之子長老說此偈。 78. "經歷多生輪迴,奔走而不得所求; 我生起諸苦,已斷苦蘊。" 如是羊頭長老說此偈。 79. "一切貪已斷除,一切瞋已根除; 一切癡已遠離,我已清涼涅槃。" 如是守護長老說此偈。 80. "我所造作的業,無論少或多; 這一切都已盡,不再有後有。" 如是郁伽長老說此偈。 第八品終 其攝頌: 瓦查巴羅長老,阿圖馬與仙人摩那瓦; 蘇雅曼與蘇沙拉達,及離愛長老; 調象師子與羊頭,守護與郁伽稱號。 9. 第九品 81. "我在前世其他生中,所作的惡業; 今生即受其報,別無他處可受。" 如是會護長老說此偈。 82. "無論何處有豐足,安穩無畏之處; 孩子啊你往彼處去,勿為憂愁所害。" 如是迦葉長老說此偈。 83. "如獅子般安住,晝夜勿懈怠; 修習諸善法,速棄此身軀。" 如是獅子長老說此偈。 84. "整夜沉睡,白日樂群聚; 愚者何時能,作苦之終盡?" 如是尼多長老說此偈。 85. "善知心的相狀,了知遠離之味; 禪修具慧正念,證得無慾之樂。" 如是善龍長老說此偈。 [接下來是那耆多長老偈的開始,但原文到此結束]

86.

『『Ito bahiddhā puthu aññavādinaṃ, maggo na nibbānagamo yathā ayaṃ;

Itissu saṅghaṃ bhagavānusāsati, satthā sayaṃ pāṇitaleva dassaya』』nti.

… Nāgito thero….

  1. Paviṭṭhattheragāthā

87.

『『Khandhā diṭṭhā yathābhūtaṃ, bhavā sabbe padālitā;

Vikkhīṇo jātisaṃsāro, natthi dāni punabbhavo』』ti.

… Paviṭṭho thero….

  1. Ajjunattheragāthā

88.

『『Asakkhiṃ vata attānaṃ, uddhātuṃ udakā thalaṃ;

Vuyhamāno mahogheva, saccāni paṭivijjhaha』』nti.

… Ajjuno thero….

  1. (Paṭhama)-devasabhattheragāthā

89.

『『Uttiṇṇā paṅkapalipā, pātālā parivajjitā;

Mutto oghā ca ganthā ca, sabbe mānā visaṃhatā』』ti.

… Devasabho thero….

  1. Sāmidattattheragāthā

90.

『『Pañcakkhandhā pariññātā, tiṭṭhanti chinnamūlakā;

Vikkhīṇo jātisaṃsāro, natthi dāni punabbhavo』』ti.

… Sāmidatto thero….

Vaggo navamo niṭṭhito.

Tassuddānaṃ –

Thero samitigutto ca, kassapo sīhasavhayo;

Nīto sunāgo nāgito, paviṭṭho ajjuno isi;

Devasabho ca yo thero, sāmidatto mahabbaloti.

  1. Dasamavaggo

  2. Paripuṇṇakattheragāthā

91.

『『Na tathā mataṃ satarasaṃ, sudhannaṃ yaṃ mayajja paribhuttaṃ;

Aparimitadassinā gotamena, buddhena desito dhammo』』ti.

… Paripuṇṇako thero….

  1. Vijayattheragāthā

92.

『『Yassāsavā parikkhīṇā, āhāre ca anissito;

Suññatā animitto ca, vimokkho yassa gocaro;

Ākāseva sakuntānaṃ, padaṃ tassa durannaya』』nti.

… Vijayo thero….

  1. Erakattheragāthā

93.

『『Dukkhā kāmā eraka, na sukhā kāmā eraka;

Yo kāme kāmayati, dukkhaṃ so kāmayati eraka;

Yo kāme na kāmayati, dukkhaṃ so na kāmayati erakā』』ti.

… Erako thero….

  1. Mettajittheragāthā

94.

『『Namo hi tassa bhagavato, sakyaputtassa sirīmato;

Tenāyaṃ aggappattena, aggadhammo [aggo dhammo (sī.)] sudesito』』ti.

… Mettaji thero….

  1. Cakkhupālattheragāthā

95.

『『Andhohaṃ hatanettosmi, kantāraddhānapakkhando [pakkhanno (sī.), pakkanto (syā. sī. aṭṭha.)];

Sayamānopi gacchissaṃ, na sahāyena pāpenā』』ti.

… Cakkhupālo thero….

  1. Khaṇḍasumanattheragāthā

96.

『『Ekapupphaṃ cajitvāna, asīti [asītiṃ (sī.)] vassakoṭiyo;

Saggesu paricāretvā, sesakenamhi nibbuto』』ti.

… Khaṇḍasumano thero….

  1. Tissattheragāthā

97.

『『Hitvā satapalaṃ kaṃsaṃ, sovaṇṇaṃ satarājikaṃ;

Aggahiṃ mattikāpattaṃ, idaṃ dutiyābhisecana』』nti.

… Tisso thero….

  1. Abhayattheragāthā

98.

『『Rūpaṃ disvā sati muṭṭhā, piyaṃ nimittaṃ manasikaroto;

Sārattacitto vedeti, tañca ajjhosa tiṭṭhati;

Tassa vaḍḍhanti āsavā, bhavamūlopagāmino』』ti [bhavamūlā bhavagāminoti (sī. ka.)].

… Abhayo thero….

  1. Uttiyattheragāthā

99.

『『Saddaṃ sutvā sati muṭṭhā, piyaṃ nimittaṃ manasikaroto;

Sārattacitto vedeti, tañca ajjhosa tiṭṭhati;

Tassa vaḍḍhanti āsavā, saṃsāraṃ upagāmino』』ti.

… Uttiyo thero….

  1. (Dutiya)-devasabhattheragāthā

100.

『『Sammappadhānasampanno, satipaṭṭhānagocaro;

Vimuttikusumasañchanno, parinibbissatyanāsavo』』ti.

… Devasabho thero….

Vaggo dasamo niṭṭhito.

Tassuddānaṃ –

Paripuṇṇako ca vijayo, erako mettajī muni;

Cakkhupālo khaṇḍasumano, tisso ca abhayo tathā;

Uttiyo ca mahāpañño, thero devasabhopi cāti.

  1. Ekādasamavaggo

  2. Belaṭṭhānikattheragāthā

86. "除此之外其他異說者,無有如此通往涅槃道; 世尊如是教導僧團,導師親自如掌中示現。" 如是那耆多長老說此偈。 87. "諸蘊如實已見,一切有已破除; 生死輪迴已盡,不再有後有。" 如是巴毗塔長老說此偈。 88. "我能把自己,從水中拉到陸地; 如被大洪水沖時,我已通達諸真諦。" 如是阿周那長老說此偈。 89. "已度泥沼深淵,已避開深淵; 已脫暴流結縛,一切慢已除。" 如是第一天自在長老說此偈。 90. "五蘊已遍知,根已斷而住; 生死輪迴已盡,不再有後有。" 如是沙彌達多長老說此偈。 第九品終 其攝頌: 會護長老,迦葉與獅子稱號; 尼多善龍那耆多,巴毗塔與仙人阿周那; 天自在長老,及大力沙彌達多。 10. 第十品 91. "我今日所食百味之食,上等佳餚不能相比; 無量見者喬達摩,佛陀所說之法。" 如是遍滿迦長老說此偈。 92. "漏已盡者,于食無所依; 空無相解脫,為其所行境; 如鳥跡空中,其道難追尋。" 如是毗阇耶長老說此偈。 93. "欲樂是苦惱埃拉迦,欲樂非樂埃拉迦; 誰貪求欲樂,即貪求苦惱埃拉迦; 誰不貪求欲樂,即不貪求苦惱埃拉迦。" 如是埃拉迦長老說此偈。 94. "禮敬世尊,具吉祥釋迦子; 由彼證得最上者,善說最上法。" 如是慈勝長老說此偈。 95. "我已盲目失明,陷入荒野險路; 即使爬行也要去,不與惡友同行。" 如是護眼長老說此偈。 96. "以一朵花供養,八千萬年中; 在天界中享樂,餘業得涅槃。" 如是斷善長老說此偈。 97. "捨棄百量銅器,及百線金器; 我取陶缽,此為第二灌頂。" 如是帝須長老說此偈。 98. "見色失正念,作意可愛相; 心生染著受,執著而住之; 諸漏漸增長,趣向有之根。" 如是無畏長老說此偈。 99. "聞聲失正念,作意可愛相; 心生染著受,執著而住之; 諸漏漸增長,趣向輪迴者。" 如是郁底耶長老說此偈。 100. "具足正精進,行處爲念處; 解脫花莊嚴,無漏般涅槃。" 如是第二天自在長老說此偈。 第十品終 其攝頌: 遍滿迦與毗阇耶,埃拉迦與牟尼慈勝; 護眼斷善,帝須與無畏; 及大慧郁底耶,與天自在長老。 11. 第十一品 [接下來是貝拉塔尼迦長老偈的開始,但原文到此結束]

101.

『『Hitvā gihittaṃ anavositatto, mukhanaṅgalī odariko kusīto;

Mahāvarāhova nivāpapuṭṭho, punappunaṃ gabbhamupeti mando』』ti.

… Belaṭṭhāniko thero….

  1. Setucchattheragāthā

102.

『『Mānena vañcitāse, saṅkhāresu saṃkilissamānāse;

Lābhālābhena mathitā, samādhiṃ nādhigacchantī』』ti.

… Setuccho thero….

  1. Bandhurattheragāthā

103.

『『Nāhaṃ etena atthiko, sukhito dhammarasena tappito;

Pitvā [pītvāna (sī. syā.)] rasaggamuttamaṃ, na ca kāhāmi visena santhava』』nti.

… Bandhuro [bandhano (ka.)] thero….

  1. Khitakattheragāthā

104.

『『Lahuko vata me kāyo, phuṭṭho ca pītisukhena vipulena;

Tūlamiva eritaṃ mālutena, pilavatīva me kāyo』』ti.

… Khitako thero….

  1. Malitavambhattheragāthā

105.

『『Ukkaṇṭhitopi na vase, ramamānopi pakkame;

Na tvevānatthasaṃhitaṃ, vase vāsaṃ vicakkhaṇo』』ti.

… Malitavambho thero….

  1. Suhemantattheragāthā

106.

『『Sataliṅgassa atthassa, satalakkhaṇadhārino;

Ekaṅgadassī dummedho, satadassī ca paṇḍito』』ti.

… Suhemanto thero….

  1. Dhammasavattheragāthā

107.

『『Pabbajiṃ tulayitvāna, agārasmānagāriyaṃ;

Tisso vijjā anuppattā, kataṃ buddhassa sāsana』』nti.

… Dhammasavo thero….

  1. Dhammasavapituttheragāthā

108.

『『Sa vīsavassasatiko, pabbajiṃ anagāriyaṃ;

Tisso vijjā anuppattā, kataṃ buddhassa sāsana』』nti.

… Dhammasavapitu thero….

  1. Saṅgharakkhitattheragāthā

109.

『『Na nūnāyaṃ paramahitānukampino, rahogato anuvigaṇeti sāsanaṃ;

Tathāhayaṃ viharati pākatindriyo, migī yathā taruṇajātikā vane』』ti.

… Saṅgharakkhito thero….

  1. Usabhattheragāthā

110.

『『Nagā nagaggesu susaṃvirūḷhā, udaggameghena navena sittā;

Vivekakāmassa araññasaññino, janeti bhiyyo usabhassa kalyata』』nti.

… Usabho thero….

Vaggo ekādasamo niṭṭhito.

Tassuddānaṃ –

Belaṭṭhāniko setuccho, bandhuro khitako isi;

Malitavambho suhemanto, dhammasavo dhammasavapitā;

Saṅgharakkhitatthero ca, usabho ca mahāmunīti.

  1. Dvādasamavaggo

  2. Jentattheragāthā

111.

『『Duppabbajjaṃ ve duradhivāsā gehā, dhammo gambhīro duradhigamā bhogā;

Kicchā vutti no itarītareneva, yuttaṃ cintetuṃ satatamaniccata』』nti.

… Jento thero….

  1. Vacchagottattheragāthā

112.

『『Tevijjohaṃ mahājhāyī, cetosamathakovido;

Sadattho me anuppatto, kataṃ buddhassa sāsana』』nti.

… Vacchagotto thero….

  1. Vanavacchattheragāthā

113.

『『Acchodikā puthusilā,gonaṅgulamigāyutā;

Ambusevālasañchannā, te selā ramayanti ma』』nti.

… Vanavaccho thero….

  1. Adhimuttattheragāthā

114.

『『Kāyaduṭṭhullagaruno, hiyyamānamhi [hīyamānamhi (sī.)] jīvite;

Sarīrasukhagiddhassa, kuto samaṇasādhutā』』ti.

… Adhimutto thero….

  1. Mahānāmattheragāthā

115.

『『Esāvahiyyase pabbatena, bahukuṭajasallakikena [sallakitena (sī.), sallarikena (syā.)];

Nesādakena girinā, yasassinā paricchadenā』』ti.

… Mahānāmo thero….

  1. Pārāpariyattheragāthā

116.

『『Chaphassāyatane hitvā, guttadvāro susaṃvuto;

Aghamūlaṃ vamitvāna, patto me āsavakkhayo』』ti.

… Pārāpariyo [pārāsariyo (sī.), pāraṃpariyo (ka.)] thero ….

  1. Yasattheragāthā

101. "捨棄居家未滿足,口言祈福貪食懶惰; 如飼養的大豬,愚者再再入胎。" 如是貝拉塔尼迦長老說此偈。 102. "為慢所欺,于諸行中染著; 為得失所擾,不能得定。" 如是雪圖查長老說此偈。 103. "我不需要這些,已以法味滿足安樂; 已飲最上甘露味,不與毒物交往。" 如是班度羅長老說此偈。 104. "我身已變輕盈,觸及廣大喜樂; 如棉絮為風吹,我身似在飄浮。" 如是契達迦長老說此偈。 105. "即使不樂也不住,即使歡喜也離去; 智者不應住,于不利之處。" 如是瑪利達婆巴長老說此偈。 106. "具百相義理,持有百種特徵; 愚者見一相,智者見百相。" 如是善冬長老說此偈。 107. "我權衡后出家,從在家到無家; 三明已證得,佛陀教法已成就。" 如是法聞長老說此偈。 108. "我年一百二十,出家為無家者; 三明已證得,佛陀教法已成就。" 如是法聞父長老說此偈。 109. "此人實非極慈悲,獨處不思維教法; 如是彼住放縱根,如幼鹿住于林中。" 如是僧護長老說此偈。 110. "山峰上的樹木茂盛,被新降雨雲澆灌; 于求獨處林想者,增長牡牛的喜樂。" 如是牡牛長老說此偈。 第十一品終 其攝頌: 貝拉塔尼迦與雪圖查,班度羅與仙人契達迦; 瑪利達婆巴善冬,法聞與法聞父; 僧護長老,及大牟尼牡牛。 12. 第十二品 111. "出家實難出,難安居家,深法難證,財富難得; 靠人養活難,故當常念,無常之理。" 如是阇恩多長老說此偈。 112. "我已證三明,具大禪者,善巧心寂止; 自利已成就,佛陀教法已完成。" 如是婆蹉姓長老說此偈。 113. "清澈水潭多巖石,水牛野鹿常來此; 覆滿水藻水草,這些山巖令我歡喜。" 如是林婆蹉長老說此偈。 114. "以身粗重沉重,生命正衰減; 貪著身體之樂,何來沙門善性?" 如是阿提目多長老說此偈。 115. "你被此山所遮,多有山茱萸與沙拉基; 這有獵人的山,有名聲和圍障。" 如是摩訶那摩長老說此偈。 116. "舍離六觸處,守護根門善防護; 吐出苦之根,我已得漏盡。" 如是波羅波利耶長老說此偈。 [接下來是耶舍長老偈的開始,但原文到此結束]

117.

『『Suvilitto suvasano,sabbābharaṇabhūsito;

Tisso vijjā ajjhagamiṃ, kataṃ buddhassa sāsana』』nti.

… Yaso thero….

  1. Kimilattheragāthā

118.

『『Abhisattova nipatati, vayo rūpaṃ aññamiva tatheva santaṃ;

Tasseva sato avippavasato, aññasseva sarāmi attāna』』nti.

… Kimilo [kimbilo (sī. syā.)] thero….

  1. Vajjiputtattheragāthā

119.

『『Rukkhamūlagahanaṃ pasakkiya, nibbānaṃ hadayasmiṃ opiya;

Jhāya gotama mā ca pamādo, kiṃ te biḷibiḷikā karissatī』』ti.

… Vajjiputto thero….

  1. Isidattattheragāthā

117. "曾涂香著美衣,莊嚴各種飾物; 我已證三明,佛陀教法已成就。" 如是耶舍長老說此偈。 118. "如中毒般衰落,色身雖同卻已異; 正是那個我卻又不是,我憶起另一個自己。" 如是基米拉長老說此偈。 119. "前往樹下密林處,將涅槃置於心中; 禪修吧喬達摩莫放逸,閒言碎語於你何益?" 如是跋耆子長老說此偈。 [接下來是伊斯達多長老偈的開始,但原文到此結束]

120.

『『Pañcakkhandhā pariññātā, tiṭṭhanti chinnamūlakā;

Dukkhakkhayo anuppatto,patto me āsavakkhayo』』ti.

… Isidatto thero….

Vaggo dvādasamo niṭṭhito.

Tassuddānaṃ –

Jento ca vacchagotto ca, vaccho ca vanasavhayo;

Adhimutto mahānāmo, pārāpariyo yasopi ca;

Kimilo vajjiputto ca, isidatto mahāyasoti.

Ekakanipāto niṭṭhito.

Tatruddānaṃ –

Vīsuttarasataṃ therā, katakiccā anāsavā;

Ekakeva nipātamhi, susaṅgītā mahesibhīti.

120. "五蘊已遍知,根已斷而住; 苦滅已證得,我已得漏盡。" 如是伊斯達多長老說此偈。 第十二品終 其攝頌: 阇恩多與婆蹉姓,及林名婆蹉; 阿提目多摩訶那摩,波羅波利耶與耶舍; 基米拉與跋耆子,及大名聲伊斯達多。 一偈品終 其總攝頌: 一百二十長老,已作所作無漏者; 在此一偈品中,由大仙善結